Hjälmafors bruk- industri från 1800-talet
År 1865 fanns det två industrier i Dalstorp: Växtorps Manufaktur- smedja (Spiksmedjan) samt Stångjärns- och Plogsmedjan ägd av Ågren/Lagerstedt. Efter en rad ägarbyten och konkurser skrev Eklundh under ett köpebrev 1871 som innefattade alltsammans.
Den främsta anledningen till att man anlade ett järnbruk på denna plats lär ha varit tillgången på träkol och så förstås vattenkraften. Jälmåns uppdämda vattenmassor drev den ca 400 kg tunga stångjärnshammaren som slog mot det kraftiga städet med ett slag per sekund.
Hammaren bearbetade det förvärmda tackjärnet till rektangulära stycken med önskade dimensioner och sedan fraktades dessa vidare till Plogsmedjan eller Spiksmedjan.
År 1874 lät Eklundh bygga ett gjuteri vid Stångjärnshammaren. Tillverkningen skedde i kupolugn. Bland det gjutna sortimentet hittade man produkter som t.ex mortlar, stekpannor, soffgavlar, kokspisar, symaskinställ och staket, men framför allt plogdetaljer.
År 1877 hade Hjälmafors bruk, med sina 30 fastanställda och tre tillfälliga, flest anställda bland alla järnbruk i hela Älvsborgs län.
Den stora bruksdöden under 1880-talet gjorde sig påmind även här. År 1888 sålde Eklundh Stångjärnshammaren till Robert Appelberg som drev smedjan ytterligare två år och sedan lade han ner verksamheten.
Idag ser man murrester av en stor förvaringslada på höger sida om Stockenvägen. Gräver man i jorden här så kommer mängder av järnskrot i dagen. Vägen ner till Jälmån kantas dessutom av slagghögar som i sin tysthet vittnar om den forna verksamheten.
Vid Jälmåns strand hittar man stångjärnshammarens fästen och tätt inpå står rester av gjuteriet och kolladan.
Den främsta anledningen till att man anlade ett järnbruk på denna plats lär ha varit tillgången på träkol och så förstås vattenkraften. Jälmåns uppdämda vattenmassor drev den ca 400 kg tunga stångjärnshammaren som slog mot det kraftiga städet med ett slag per sekund.
Hammaren bearbetade det förvärmda tackjärnet till rektangulära stycken med önskade dimensioner och sedan fraktades dessa vidare till Plogsmedjan eller Spiksmedjan.
År 1874 lät Eklundh bygga ett gjuteri vid Stångjärnshammaren. Tillverkningen skedde i kupolugn. Bland det gjutna sortimentet hittade man produkter som t.ex mortlar, stekpannor, soffgavlar, kokspisar, symaskinställ och staket, men framför allt plogdetaljer.
År 1877 hade Hjälmafors bruk, med sina 30 fastanställda och tre tillfälliga, flest anställda bland alla järnbruk i hela Älvsborgs län.
Den stora bruksdöden under 1880-talet gjorde sig påmind även här. År 1888 sålde Eklundh Stångjärnshammaren till Robert Appelberg som drev smedjan ytterligare två år och sedan lade han ner verksamheten.
Idag ser man murrester av en stor förvaringslada på höger sida om Stockenvägen. Gräver man i jorden här så kommer mängder av järnskrot i dagen. Vägen ner till Jälmån kantas dessutom av slagghögar som i sin tysthet vittnar om den forna verksamheten.
Vid Jälmåns strand hittar man stångjärnshammarens fästen och tätt inpå står rester av gjuteriet och kolladan.