Milstenar & "Dansk"-stenen
Vid Rydfors och Källeberg (mellan Gölingstorp och Nittorps by) passerar man s.k. milstenar. Det finns ett antal sådana stenar utmed vägarna i bygden och samtliga bär årtalet 1754. Stenarnas historia tar sin början 1649. Då utfärdades ett kungligt beslut om att milstolpar skulle sättas upp vid vägarna. Samma år tillkom förordningen om gästgiveriers upprättande. Enligt detta beslut skulle gästgiverierna finnas med 1,5 - 2,5 mils avstånd mellan varandra. Märk att den "gamla svenska milen" var 10.688 meter.Med milstenar skulle avståndet till närmast liggande gästgiveri anges. Milstenarna och gästgiverierna är därför intimt knutna till varandra.
År 1754 gav landshövdingen i Älvsborgs län order om att de gamla milstenarna av trä skulle ersättas med nya av sten. Stenen skulle hämtas från Kinnekulle. Stenarna kröntes med kungakronan och därunder de sammanflätade kungainitialerna AF (Adolf Fredrik). Därunder angavs avståndet till närmaste gästgiveri. Stenens text avslutades med landshövdingens initialer A:M: (Adolf Mörner) samt årtalet 1754. Allt sedan dess pryds våra vägar av de granna stenarna invid vägkanterna.
Den nuvarande vägvisaren av sten i Gölingstorp hade en föregångare.
Nittorpsborna hade under en lång följd av år en vägvisare av trä stående på samma plats. I början av 1900-talet var denna så illa medfaren, att man beslutade att ersätta den med en av sten.
Man följde troget den gamla inskriftens lydelse.
På ena sidan står:
"Till Tåstarp på Wägen åt Götheborg och Warberg 1803 F.L"
På andra sidan står:
"Till Marbeck på Wägen åt UlriceHamn 1803 F.L."
Initialerna F.L. står för Landshövdingen Johan Fredrik Lilliehorn,
som var landshövding i Älvsborgs län 1785 - 1809.
"Danskstenen" i Nittorp står tätt intill landsvägen mellan samhället och kyrkan. Många har sina teorier om den märkliga stenen med ett cirkelrunt hål i ögonhöjd. Den mest fantasieggande versionen är från de oroliga krigsåren med dansken. En dansk här närmade sig Nittorp. Ett svenskt befäl sände fram sin mest betrodde man för att speja på dansken. Soldaten fann ett säkert gömställe bakom stenen med sitt hål. Här kunde han stå säker för fiendens kulor och samtidigt spana på dem. När han såg dem bryta in i socknen, gav han sig springande iväg för att varna sitt befäl.
Berättelsen låter som en skröna men är ändå väl värd att bevara åt eftervärlden. Vem vet, kanske ligger det ett uns av sanning i den.
Den mer krassa förklaringen är att det har varit en grind över vägen och att stenen varit en av grindstolparna. Hålet är där som trävidjan till grinden suttit.
Men visst är den första versionen trevligare?
Övrigt
Hur länge det funnits människor i dessa trakter är inte lätt att fastställa med säkerhet. Fynd av bl.a. stenverktyg från området runt Dalstorpasjön tyder på att här fanns folk redan under stenåldern.
I Gisslarp finns fornåkrar som kan vara från bronsåldern eller äldre järnåldern. Nedan finns en tabell över olika tidsepoker.
Äldre stenåldern 10000 - 3000 år f. Kr
Yngre stenåldern 3000 - 1500 år f. Kr
Bronsåldern 1500 - 500 år f. Kr
Äldre järnåldern 500 år f. Kr - 400 e. Kr
Yngre järnåldern 400 - 800 år e. Kr
Vikingatiden 800 - 1050 år e. Kr
Medeltiden 1050 - 1500 år e. Kr
Nutid 1500 -
År 1754 gav landshövdingen i Älvsborgs län order om att de gamla milstenarna av trä skulle ersättas med nya av sten. Stenen skulle hämtas från Kinnekulle. Stenarna kröntes med kungakronan och därunder de sammanflätade kungainitialerna AF (Adolf Fredrik). Därunder angavs avståndet till närmaste gästgiveri. Stenens text avslutades med landshövdingens initialer A:M: (Adolf Mörner) samt årtalet 1754. Allt sedan dess pryds våra vägar av de granna stenarna invid vägkanterna.
Den nuvarande vägvisaren av sten i Gölingstorp hade en föregångare.
Nittorpsborna hade under en lång följd av år en vägvisare av trä stående på samma plats. I början av 1900-talet var denna så illa medfaren, att man beslutade att ersätta den med en av sten.
Man följde troget den gamla inskriftens lydelse.
På ena sidan står:
"Till Tåstarp på Wägen åt Götheborg och Warberg 1803 F.L"
På andra sidan står:
"Till Marbeck på Wägen åt UlriceHamn 1803 F.L."
Initialerna F.L. står för Landshövdingen Johan Fredrik Lilliehorn,
som var landshövding i Älvsborgs län 1785 - 1809.
"Danskstenen" i Nittorp står tätt intill landsvägen mellan samhället och kyrkan. Många har sina teorier om den märkliga stenen med ett cirkelrunt hål i ögonhöjd. Den mest fantasieggande versionen är från de oroliga krigsåren med dansken. En dansk här närmade sig Nittorp. Ett svenskt befäl sände fram sin mest betrodde man för att speja på dansken. Soldaten fann ett säkert gömställe bakom stenen med sitt hål. Här kunde han stå säker för fiendens kulor och samtidigt spana på dem. När han såg dem bryta in i socknen, gav han sig springande iväg för att varna sitt befäl.
Berättelsen låter som en skröna men är ändå väl värd att bevara åt eftervärlden. Vem vet, kanske ligger det ett uns av sanning i den.
Den mer krassa förklaringen är att det har varit en grind över vägen och att stenen varit en av grindstolparna. Hålet är där som trävidjan till grinden suttit.
Men visst är den första versionen trevligare?
Övrigt
Hur länge det funnits människor i dessa trakter är inte lätt att fastställa med säkerhet. Fynd av bl.a. stenverktyg från området runt Dalstorpasjön tyder på att här fanns folk redan under stenåldern.
I Gisslarp finns fornåkrar som kan vara från bronsåldern eller äldre järnåldern. Nedan finns en tabell över olika tidsepoker.
Äldre stenåldern 10000 - 3000 år f. Kr
Yngre stenåldern 3000 - 1500 år f. Kr
Bronsåldern 1500 - 500 år f. Kr
Äldre järnåldern 500 år f. Kr - 400 e. Kr
Yngre järnåldern 400 - 800 år e. Kr
Vikingatiden 800 - 1050 år e. Kr
Medeltiden 1050 - 1500 år e. Kr
Nutid 1500 -