Nittorps glasbruk vid Jälmåleden
Nittorpsglasbruk - lämningar efter gammalt glasbruk, 1874-1893
Nittorps glasbruk grundades 1874 av kompanjonerna glasblåsar- mästaren Alexander Heintze från Limmareds glasbruk, Lars Johan Kindlund från Baltås, Johan Viktor Olsson från Långared, Alexander Andersson från Lilla Spånarp och bokhållaren A.S. Thoren, i Hagared. Redan 1872 köpte Heintze Nittorps Södergården av Kindlund och Andersson men flyttade in först 1874.
Med hjälp av stora banklån och borgenslån från privatpersoner och Dalstorps kommun fick verksamheten en flygande start. Kompanjonerna lät handgräva en kanal från Tommared ner till Hallabäcken vid glasbruket. På båda sidor om kanalen, där det tidigare bara varit madmark, blev därefter välkommen odlingsmark. Vid glasbruket anlades den s.k. Hyttebrunnen för att ha tillgång till reservvatten.
Under de goda åren tillverkades såväl finglas som bruksglas. Glaset salufördes av glasknallarna över hela Norden.
På fältet upp mot Sörgården (bakom skylten "Glasbruket") låg glashyttan med sina ugnar samt Hyttebrunnen.
På andra sidan landsvägen låg packeriet och den stora manskapsbyggnaden. Denna flyttades till Limmareds glasbruk under namnet Nittorpsbyggnaden. På denna sida låg också sliperiet i Hallabäcken innan det p.g.a. vattenbrist flyttades till det s. k. Borrverket (se Nr 10).Vandrar man utmed bäcken nedströms hittar man rester av fördämningen till sliperiet.
De stora skulderna kunde inte amorteras och till slut stod konkursen för dörren.
I april 1882 rymde Heintze till USA för att undkomma sina fordringsägare. Efter tre besök av representanter för fordringsägarna uppdagas sanningen. Heintze efterlystes över hela landet utan resultat. Följande år försattes Nittorps glasbruk i konkurs. De hemmavarande kompanjonerna drogs alla med i konkursen, tillsammans med ett antal privatpersoner som gått i borgen för lån.
Efter segdragna konkursförhandlingar övergick glasbruket i Fredrik Brusewitz ägo 1885.
Han fick genast lönsamhet på verksamheten, som han drev vidare till 1893. Detta år blåstes det sista glaset i Nittorps glasbruk.
I dag minner resterna av glashyttan med sin ugn, Hyttebrunnen och mängder med glaskross, husgrunderna efter packeriet och manskaps- byggnaden tillsammans med dammfästena efter sliperiet om en intensiv men kort glasbruksperiod i Nittorp.
Med hjälp av stora banklån och borgenslån från privatpersoner och Dalstorps kommun fick verksamheten en flygande start. Kompanjonerna lät handgräva en kanal från Tommared ner till Hallabäcken vid glasbruket. På båda sidor om kanalen, där det tidigare bara varit madmark, blev därefter välkommen odlingsmark. Vid glasbruket anlades den s.k. Hyttebrunnen för att ha tillgång till reservvatten.
Under de goda åren tillverkades såväl finglas som bruksglas. Glaset salufördes av glasknallarna över hela Norden.
På fältet upp mot Sörgården (bakom skylten "Glasbruket") låg glashyttan med sina ugnar samt Hyttebrunnen.
På andra sidan landsvägen låg packeriet och den stora manskapsbyggnaden. Denna flyttades till Limmareds glasbruk under namnet Nittorpsbyggnaden. På denna sida låg också sliperiet i Hallabäcken innan det p.g.a. vattenbrist flyttades till det s. k. Borrverket (se Nr 10).Vandrar man utmed bäcken nedströms hittar man rester av fördämningen till sliperiet.
De stora skulderna kunde inte amorteras och till slut stod konkursen för dörren.
I april 1882 rymde Heintze till USA för att undkomma sina fordringsägare. Efter tre besök av representanter för fordringsägarna uppdagas sanningen. Heintze efterlystes över hela landet utan resultat. Följande år försattes Nittorps glasbruk i konkurs. De hemmavarande kompanjonerna drogs alla med i konkursen, tillsammans med ett antal privatpersoner som gått i borgen för lån.
Efter segdragna konkursförhandlingar övergick glasbruket i Fredrik Brusewitz ägo 1885.
Han fick genast lönsamhet på verksamheten, som han drev vidare till 1893. Detta år blåstes det sista glaset i Nittorps glasbruk.
I dag minner resterna av glashyttan med sin ugn, Hyttebrunnen och mängder med glaskross, husgrunderna efter packeriet och manskaps- byggnaden tillsammans med dammfästena efter sliperiet om en intensiv men kort glasbruksperiod i Nittorp.
Saxat från ett antikforum om pluntorna ovan & nedan:
Nittorps Glasbruk minsta varianten plunta?Det här måste väl vara minsta storleken av dessa pluntor? Denna finns dokumentard till Nittorps Glasbruk ( eg. Limmared som la ut tillverkningen till Nittorp) Höjd: knappt 14 cm.
Det är en trevlig jaktflaska den här, den finns så vitt jag vet bara i den lilla storleken. Men man ska nog ha tur om man hittar en som faktiskt är blåst i Nittorp som lades ner redan på 1880-talet nån gång, eller Limmared också för den delen. Det är nämligen så att många av dessa flaskor man ser är gjorda på 1970-talet i Bergdala (har jag för mig) i en bevarad orginalform, det gjordes vid samma tillfälle många OII-pluntor i vitt och blått glas som diskuterats här tidigare för några år sen.
Bergdalaflaskorna användes sen som presenter till kunder och besökare till bruket i Limmared.
Man kan oftast "ta" de nya på glasmassan och glansen på glaset. Formarna finns för övrigt på museet.
Nedan de nytillverkade pluntorna från 1970-talet:
Nittorps Glasbruk minsta varianten plunta?Det här måste väl vara minsta storleken av dessa pluntor? Denna finns dokumentard till Nittorps Glasbruk ( eg. Limmared som la ut tillverkningen till Nittorp) Höjd: knappt 14 cm.
Det är en trevlig jaktflaska den här, den finns så vitt jag vet bara i den lilla storleken. Men man ska nog ha tur om man hittar en som faktiskt är blåst i Nittorp som lades ner redan på 1880-talet nån gång, eller Limmared också för den delen. Det är nämligen så att många av dessa flaskor man ser är gjorda på 1970-talet i Bergdala (har jag för mig) i en bevarad orginalform, det gjordes vid samma tillfälle många OII-pluntor i vitt och blått glas som diskuterats här tidigare för några år sen.
Bergdalaflaskorna användes sen som presenter till kunder och besökare till bruket i Limmared.
Man kan oftast "ta" de nya på glasmassan och glansen på glaset. Formarna finns för övrigt på museet.
Nedan de nytillverkade pluntorna från 1970-talet: